
Historisk bakgrund till en forskningsfråga från våren 2020. Då undersökte forskare om nikotin kunde påverka risken att insjukna eller bli svårt sjuk i covid-19. Senare svenska studier gav inte stöd för hypotesen att nikotinet i tobak skyddar. Rökning, snus och nikotin ska inte användas som skydd eller behandling mot covid-19.
Vad visade den franska rapporten?
En tidig rapport från Pitié-Salpêtrière-sjukhuset i Paris omfattade 482 patienter med covid-19: 343 inneliggande patienter och 139 öppenvårdspatienter. Bland de inneliggande uppgav 4,4 procent att de rökte dagligen. Motsvarande andel i öppenvården var 5,3 procent.
Rapporten jämförde patienternas rökvanor med franska befolkningsuppgifter från 2018, där 25,4 procent var dagligrökare. Forskarna tog hänsyn till ålder och kön i jämförelsen. Den låga rökarandelen väckte en forskningsfråga, men visade inte att rökning minskade risken för svår sjukdom.
Vad innebar hypotesen om nikotin och receptorer?
I april 2020 föreslog forskare att nikotinets bindning till nikotinerga acetylkolinreceptorer kunde ha betydelse för samspelet mellan viruset och kroppens celler. Hypotesen visade inte att nikotin hindrade virus från att ta sig in i celler eller föröka sig.
Vad undersökte forskarna i England?
Under maj 2020 publicerades tidiga analyser av samband mellan rökning och covidrelaterad död i England. Bland dessa fanns OpenSAFELY, vars utvidgade studie publicerades i juli samma år.
I den publicerade studien varierade sambandet för rökning beroende på vilka faktorer analysen tog hänsyn till. En fullt justerad analys gav lägre skattad dödsrisk för personer som rökte. Men den inkluderade även sjukdomar som rökning kan orsaka, vilket försvårade tolkningen. Författarna drog inte slutsatsen att nikotin skyddade mot covid-19. Studien gav inte heller grund för att rekommendera rökning för att förebygga allvarliga komplikationer.
Varför ville svenska forskare undersöka snus?
Genom att studera snus kunde forskarna undersöka nikotinanvändning utan exponering för tobaksrök. I en intervju med Dagens Nyheter i maj 2020 beskrev Cecilia Magnusson, då adjungerad professor och chef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, frågan om snus kunde ha samband med risken för allvarlig covid-19.
En möjlig effekt av nikotin och dess eventuella betydelse för framtida behandling var en forskningsidé. Ett samband mellan snusning och sjukdom hade inte i sig bevisat att nikotin var orsaken. Det krävdes fler undersökningar.
Vad visade de senare svenska studierna?
I januari 2023 publicerades en svensk studie av 424 386 Stockholmsbor, med uppgifter om tobaksbruk från tandvårdsjournaler och registrerade covidutfall under 2020. Cecilia Magnusson var en av medförfattarna. Resultaten stödde inte hypotesen att nikotin i tobak skyddade mot covid-19. Forskarna såg ett oförklarat samband mellan rökning och färre registrerade fall, men inget motsvarande skyddande samband för snus.
En uppföljning publicerad i november 2023 omfattade 418 975 personer och perioden oktober 2020 till juni 2021. Snusning var där förknippad med fler registrerade coviddiagnoser. Inte heller denna studie gav stöd för nikotinskyddshypotesen.
Båda var observationsstudier. Samband med en registrerad diagnos är inte samma sak som en bevisad påverkan på smittrisk eller risken att bli svårt sjuk.
Är nikotin eller tobak ett skydd mot covid-19?
Rökning, snus och nikotin är inte etablerade sätt att förebygga eller behandla covid-19. WHO varnade redan i maj 2020 för obestyrkta skyddspåståenden och angav även 2022 att stödet för nikotin som prevention eller behandling var otillräckligt.
Rökning är skadligt för hälsan och kan försämra utfallet vid covid-19. Nikotin är ett mycket beroendeframkallande ämne.
Snabbfakta
- Lästid
- 3 min
- Popularitet
- Populär
- Kategori
- Hälsa & forskning
- Publicerad
- 2020-05-28