
I mars 2023 tog vi upp en studie om hur e-cigaretters konstruktion, inställningar och smaksättning påverkar utsläppen. Studien publicerades 2020 av forskare med anknytning till bland annat Rutgers University och Desert Research Institute i USA.
Vad undersökte forskarna?
Forskarna mätte karbonylämnen, bland annat aldehyder, i maskingenererad aerosol från e-cigaretter. De varierade effekt, blossmönster, vätskebas och aromer. Underlag om hur 23 personer tog bloss användes i försöken och exponeringsberäkningarna. Studien följde inga sjukdomsfall och prövade ingen metod för rökavvänjning.
E-cigaretter värmer e-vätska och bildar aerosol utan tobaksförbränning. Mängden av ett ämne i aerosol, hur mycket en person får i sig och risken att utveckla sjukdom är olika frågor.
Hur skilde sig utsläppen från cigarettrök?
För de bottenplacerade coils som ingick i jämförelsen var formaldehydmassan per bloss mellan en tiondel och en tiotusendel av den i cigarettrök. Det motsvarar en faktor 10–10 000. Jämförelsen omfattade både egna mätningar och tidigare publicerade resultat.
En separat modell för daglig exponering gav ett annat jämförelsemått. Där uppskattades diacetylexponeringen till ungefär en hundratjugofemtedel av cigaretternas, alltså en faktor 125. I modellen kunde formaldehydexponeringen samtidigt vara ungefär dubbelt så hög och glyoxalexponeringen ungefär fyra gånger så hög som vid cigarettrökning. Beräkningarna var beroende av apparat och användningsantaganden.
Vad betydde coilens placering och effekten?
I forskarnas egna försök användes en konstruktion med bottenplacerad coil. Jämförelser med äldre konstruktioner med toppplacerad coil byggde också på tidigare studier. Båda typerna använde veke för att föra vätska till värmeelementet. Kortare veke och vätsketillförseln hade betydelse för värmehanteringen.
Högre effekt och längre bloss ökade formaldehydutsläppen i de testade kombinationerna. Alla ämnen följde däremot inte samma mönster. Vissa toppplacerade coils gav mer formaldehyd per bloss än cigarettrök.
Studien fastställde inget intervall för coilbyte och jämförde inte alla moderna modeller. En coil behöver ha tillräcklig vätsketillförsel; avbryt användningen vid bränd smak och byt en bränd coil.
Vad visade testerna av PG och VG?
Propylenglykol, PG, gav mer formaldehyd och acetaldehyd än vegetabiliskt glycerin, VG, under de prövade förhållandena. Även VG kunde ge nedbrytningsprodukter; glyoxal förekom vid högre effekt. Resultaten beskriver utsläpp i försöken och är ingen generell rangordning av vätskornas hälsorisker.
I diskussionen hänvisade forskarna till äldre litteratur om nedbrytning av PG vid 127 °C och VG vid 200 °C. Dessa temperaturer var inte säkra driftgränser som fastställdes i e-cigarettförsöken. Upphettning, vätskematning och blandningens innehåll påverkar vilka ämnen som bildas.
Aromer och produktuppgifter
Aromsammansättningen i e-vätska påverkade vilka karbonylämnen som uppmättes. Anmälan för försäljning innebär inte att produkten har fått ett EU-godkännande av sin säkerhet.
Diacetyl och popcornlunga
Diacetyl är ett ämne med smörliknande arom. Inandning kan skada de små luftvägarna och har i arbetsmiljö kopplats till obliterativ bronkiolit, som brukar kallas popcornlunga.
I försöken uppmättes diacetyl i aerosol från e-vätskor med aromerna Bavarian Cream, Sweet Cream och Graham Cracker. Nivåerna låg mellan 21,1 och 86,4 nanogram per bloss. Studien diskuterade också att acetoin, som kan användas i smöraromer, kan oxidera till diacetyl under lagring.
Diacetyl finns även i cigarettrök. Studien undersökte varken hur ofta popcornlunga förekommer hos rökare eller hos personer som använder e-cigaretter. Jämförelsen med ett djurförsök gav inte någon säker gräns för människors långvariga användning. Författarna efterlyste mer kunskap om kronisk exponering för låga diacetylhalter.
Vad säger studien om hälsa och rökavvänjning?
Studien visar att konstruktion, användning och vätskeinnehåll påverkar utsläppen. Den beräknar inte en generell minskning av cancer- eller lungsjukdomsrisk och visar inte att någon e-cigarett är riskfri. Undersökningen omfattade en egen apparatkonfiguration och laboratorieberedda vätskor; analysmetoden kunde dessutom underskatta vissa karbonylämnen.
Att sluta röka minskar rökningens hälsorisker. E-cigaretter innebär egna hälsorisker och är inte godkända eller rekommenderade som rökavvänjningsprodukter i Sverige.
Originalstudien
The Impact of Device Settings, Use Patterns, and Flavorings on Carbonyl Emissions from Electronic Cigarettes. Son, Weisel, Wackowski, Schwander, Delnevo och Meng, 2020. Publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(16), 5650. DOI: 10.3390/ijerph17165650.
Snabbfakta
- Lästid
- 4 min
- Popularitet
- Mycket populär
- Kategori
- Hälsa & forskning
- Publicerad
- 2023-03-08